Stipendier för goda gymnasiearbeten
Växjö S:t Sigfrid Rotaryklubb vill visa sitt engagemang i närsamhället genom att premiera goda insatser i gymnasieskolan.
Klubben har därför instiftat två stipendier på 2000 kr vilka tilldelas de två elever som gjort de bästa gymnasiearbetena vid Växjö Katedralskola.
Beslut om vilka elever som ska tilldelas stipendierna fattas av Växjö Katedralskolas Stipendienämnd efter förslag från lärare och rektorer.
Stipendierna delas ut i samband med rotaryklubbens möte under juni månad då stipendiaterna också presenterar sina gymnasiearbeten.
2022 Års Stipendiater
 Prisbelönad Emilia sökte sig långt ut i rymden Rymden har länge fascinerat Emilia Nilsson från Växjö. Därför hade den nyblivna studenten på Katedralskolans naturvetenskapliga program inga problem att hitta temat för sitt prisbelönade arbete. Det heter ”Detektion av exoplanet från grunden” vilket innebär att Emilia rörde sig långt utanför vårt egna solsystem när hon under hösten 2021 undersökte stjärnan KELT 7 och exoplaneten KELT-7b. –Jag är intresserad av astronomi. Förra året gick jag på den rymdforskarskola för astronomisk ungdom som arrangeras i Lund varje sommar. Och den här sommaren åker jag under en vecka till European Space Camp på Andöya Space Center i Norge eftersom jag var en av två i Sverige som tack vare mitt gymnasiearbete mottog rymdstipendiet av Astronomisk Ungdom, berättar Emilia som också var en av 15 elever på den kurs i astronomi som Katedralskolan ordnat under året. Hon har alltså många ingångar till det arbete som hon genomfört med hjälp av handledaren Nicholas Borsalo, doktorand vid Lunds universitet, och Anna Arnardottir, forskningsingenjör och föreståndare för Lunds universitets planetarium och biträdande chef för Vattenhallen Science Center i Lund. –Anna gav mig möjlighet att använda teleskopet vid Stone Edge Observatory i Kalifornien. Dessutom lärde hon mig hur teleskopet ska styras samt gav mig handledning under de tre tillfällen som jag studerade exoplaneten KELT-7b, säger Emilia. Teleskopet avgörande faktor Tillgången till teleskopet var givetvis en förutsättning för att kunna genomföra studien. Här kunde Emilia Nilsson från Växjö koppla in sig via sin egen mobiltelefon och från kl. 8 på morgonen till närmare kl. 15 på eftermiddagen använda appen Itzamna för att styra teleskopet och ta bilder. För att avläsa stjärnans ljusstyrka ur bilderna som hon tagit med teleskopet skrev Emilia en kod i programmeringsspråket Python. Den koden används även till att ta bort brus, exempelvis ljusföroreningar från andra stjärnor, från bilderna. –En exoplanet kan passera framför sin stjärna och sänka ljusstyrkan på stjärnan. Genom transitmetoden kan vi samla, bearbeta och analysera mätdata. Metoden innebär en observation av ljusstyrkan från en stjärna. Skulle ljusstyrkan under en kort period återkommande sjunka kan det innebära att något utomstående objekt borde passera stjärna och blockera ljuset. – Nackdelen med transitmetoden är att det är omöjligt att upptäcka alla exoplaneter eftersom inte alla planeter genomför en passage framför sin stjärna sett från jorden säger Emilia Nilsson. För rymdforskningen var exoplaneter länge ett okänt fenomen. Den första exoplaneten upptäcktes 1995 och nu kan de räknas i tusental. Emilia Nilssons studie gav ett delvis oväntat resultat. –Det visade sig att planetpassagen inte med säkerhet hade lyckats detekteras. Därför hade fler observationer behövt genomföras. Men genom vi upptäcker nya exoplaneter är det ett första steg mot att upptäcka planeter som påminner om jorden. Det känns spännande, säger Emilia Nilsson. Berne Persson  Ebba Emanuelsson gjorde sin studie inom ett till stora delar outforskat område - klassisk betingning. Ebba har ökat kunskapen om klassisk betingning Ebba Emanuelsson, nybliven student på Växjö Katedralskolas naturvetenskapliga program, är inte rädd för att ge sig in på outforskade områden. Genom sitt arbete ”Existerar blocking i samband med blinkbetingning?” får Ebba inte bara ta emot Rotary S:t Sigfrids stipendium på 2000 kronor. Hon har också bidragit till att öka kunskapen kring inlärningen av den hjärnrelaterade reflexen klassisk betingning. –Utan stöd från min lärare och mentor Robert Winton hade jag inte gjort den här studien. Den genomfördes även under förra läsåret och för min del har jag känt att det här var kul hela tiden. Som människa vill man ju veta hur hjärnan fungerar och genom det här arbetet har jag lärt mig mycket. Hjärnans anatomi är ju till stora delar outforskad, säger Ebba Emanuelsson. Syftet med undersökningen var att studera betingningen hos människor samt att ta reda på om fenomenet ”blocking” inträffar hos människor likväl som hos djur. För att genomföra detta ställde 23 elever från årskurs 3 under några veckor mellan höstlovet och jullovet hösten 2021 frivilligt upp på att utsätta sig för ljus-och ljudpåverkan i form av riktade luftpuffar mot ögonen. Hälften av deltagarna blev betingade med ljus och den andra hälften med ljud. Varje deltagare genomgick fyra delar vardera och sessionerna skedde under ett och samma tillfälle. Deltagarna var inte tillåtna att använda glasögon under experimentet. som utlöste en blinkreflex i lillhjärnan (cerebellum). Efter jul började Ebba skriva på sitt arbete och genom att använda en excelfil, framtagen av universitetslektor Anders Rasmusson, Lund, fick man fram ett resultat. –Vi såg att det sker en blinkbetingning hos människor där flera påverkas av ljud än av ljus. Däremot visar studien att fenomenet ”blocking” inte existerar på människan vilket ifrågasätter tidigare studier, säger Ebba Emanuelsson. Nu ser hon fram emot att ta en paus i studierna. –Jag ska jobba under mitt sabbatsår. Men sedan räknar jag med att börja studera igen, troligtvis i Lund. Målsättningen är att ta en läkarexamen och sedan utbilda mig inom psykologin, säger Ebba Emanuelsson. Berne Persson |